EN FANTASTISK KVÄLL

Denna sången är till Dig, Anette Montazami,  som Tack för en fantastisk kväll...

...för Ni hörde väl när vi gick...




KÄRLEKEN FÖRDE OSS SAMMAN

 



 

 









 















 

 

 




 

 













 







 




Vi tittar på marken när vi sätter ner fötterna,
men det är lätt att glömma
att även rikta blicken mot den blå himlen.
Känn rymden, andas friheten
och låt dina tankar sväva högt!


FÖRE OCH EFTER

Nu för tiden är det svårt att komma till spegeln här hemma...jag försöker i det längsta att hålla fast vid att det är insidan som räknas...

FÖRE:





och EFTER:




och här får Du världens "goaste puss"





...och...glöm aldrig att vara precis den Du är...


INSE VERKLIGHETEN


 

 

 Kvinnans

5 stadier



1. Att växa upp




2. Att fylla ut
 






3. Att slimma ner
 





4. Att hålla in




OCH
 




5.
 Att ge


FAN i allt

 


VADDÅ SJÄLVUPPTAGEN!?

Denna berättelsen fick jag av en kompis...den berörde mig djupt...så därför vill jag gärna dela med mig...

 


Washington DC, en tunnelbanestation en kall januarimorgon 2007. En man med violin spelar Bach i en timme. Under den timmen passerar ca 2000 personer.


Picture (Device Independent Bitmap)

Efter 3 min spelande uppmärksamar en medelålders man musikanten och drar ned tempot i sina steg. Han stannar några sekunder och fortsätter sedan vidare.

Efter 4 min:
Violinisten får sin första dollar. En kvinna kastar myntet i hans hatt utan att stanna.

Efter ca 6 min:
En yngre man lutar sig mot staketet och lyssnar en stund, men tittar snart på klockan och går vidare.

Efter 10 min:
Ett barn i 3-årsåldern stannar, men modern drar honom vidare. (Flera barn stannade men blev utan undantag omgående ivägsläpade av sina föräldrar)

Efter 45 min:
Violinisten har spelat oavbrutet. Endast 6 personer har stannat för att lyssna en kort stund.

Ett 20-tal personer har lagt pengar i hans hatt, men de flesta utan att sakta in. Violinisten fick ihop 32 dollar sammanlagt.

Efter 1 h:
Musikanten slutar att spela och det blir tyst. Ingen lägger märke till att han slutar, ingen applåderar.


Sanningen:

Musikanten som spelade är Joshua Bell, en av världens främsta nu levande violinister och musiker. Han spelade några av Bachs mest krävande stycken på en violin värd 3,5 milj dollar.

Två dagar tidigare spelade Joshua Bell för utsålda hus i Boston, biljetterna kostade i genomsnitt 100 dollar.

Detta är en sann historia. Joshua Bells inkognitospelning på T-banestationen organiserades av Washington Post, detta som en del av ett sociologiskt experiment om perception, smak och människors prioriteringar.

Man ställer frågan: "Lägger vi överhuvudtaget märke till skönheten i en vardaglig miljö vid en opassande tidpunkt? Stannar vi till för att uppskatta skönheten? Känner vi igen en talang i ett oväntat sammanhang? Hur många av oss går på fina koncerter och betalar dyra pengar för något vi inte har vett att uppskatta?"

En slutsats i mängden:

Om vi inte väljer att stanna till när en av världens bästa musiker spelar några av världens bästa stycken på ett av världens finaste instrument…

HUR MYCKET ANNAT GÅR VI INTE MISTE OM?


VANDRING IGEN...

Hade först tänkt att det skulle bli ett inlägg med en massa välskriven och fin text. Men det kommer det inte att bli. Av den enkla anledningen att jag vill bara minnas bilderna som de var. De kommer från en utflykt till MÖLLE-KULLEN-JONSTORP. Som vanligt blev det promenad vid stranden. Som vanligt blev det solnedgång. Som vanligt njöt jag i fulla drag och som vanligt blev  det god middag på Jonstorpsvägen 74.

 

Här sitter jag vid dambadet i Mölle och drömmer om sommarens varma bad...

 

 

Utsikt från badbryggan, upp mot Kullaberg

 



Utsikt från badbryggan ner mot Mölle

 

Omklädningsrum

 



Frida huttrar på väg till bilen

 

Mölle i all sin sköna prakt

 

 

Någon galning som gått vilse

 



Bara uppför så långt ögat kan nå



Sol, snö, sten och sand

Solnedgång

 



Mat och vin i Jonnastorpet

 

Ät, drick och var glad!

Vitaminer till efterrätt



I natt é já din...


'
När vi kom hem somnade Måns gott i mitt knä

OCH SÅ TILL VINTERNS ROLIGASTE...


 

Jag "råkade" stöta till Micke och slänga honom i snön. Härligt att få visa honom vem som är starkast!!!

 


RSS 2.0