morins

Jag förstår mig inte riktigt på denna semester, dagarna är korta och nätterna är långa. Man hinner ingenting förrän det är kväll och då ska man grilla och mysa och träffa alla goda vänner osv. Men vad gör det om tvätthögen växer och dammtussarna frodas i hörnen. Jag har kommit på ett bra knep. Om jag öppnar både ytterdörr och altandörr så blir det sådant tvärdrag så de blåser ut av sig själv. Kanske något för städtanterna på tv 4 att ta efter.  Samtidigt tänker jag på att det är väl många år sen slavarbetet i Sverige upphörde, så varför inte sluta med det helt och hållet även på hotell Stambanan i Hässleholm.

Jag skulle vilja skriva om varje lilla grej vi har gjort, men av tidsbrist är det helt omöjligt. Det har varit helt underbara dagar både med sol och bad, regn och blåst, blixtar och dunder. Men alla dagar har varit bra, inte en enda dag som jag inte har njutit av...och det är väl så det ska vara.

Innan semestern tänker jag mycket på vad som ska hända. Man kan säga att jag har höga förväntningar på mig själv, inte på andra. Jag ska fixa världens största fest för alla våra vänner, läsa en massa intressanta böcker, städa i alla skåp, tvätta allt från lakan coh örngott till tjocka täcken och vinterkläder. Sen ska allt hänga fint i garderoben och bara vänta på vintern och minusgraderna. Det ska inte finnas ett ogräs i trädgården och massor av vårlökar ska i jorden. Bilen ska vara nyvaxad och garaget nystädat, allt till vi ska börja jobba igen. På något konstigt vis är det som om tiden tar slut när vi väl börjar jobba igen. Men så är det ju inte, vi är faktiskt lediga två hela dagar i veckan och vi har massor av ledig kvällstid på vardagarna. Så varför stressa, nu förtiden gör jag bara det jag själv vill och ingenting annat. Jag kommer aldrig att läsa den där boken, det mesta jag läser är två sidor i Se och Hör, sen somnar jag gott!

En dag åkte vi till Hällevik för att träffa släkten. Jag har fyra kusiner, tre av dem var där tillsammans med min moster och hennes man. Jag tänkte först beskriva var och en lite grann, men det är svårt. Alla har sin olika personligheter och jag tycker mycket om dem alla och hela vår familj gillar att umgås med dem. Vi har alltid roligt och skrattar mycket tillsammans.

Min yngste kusin David har två sockersöta flickor, Hilda och Agnes. Måste lägga in en fin bild på Hilda.



Lilla tösen söt som rosen, kysser gossen mitt på nosen



Mina kusiner David och Anna



Huset där släktträffen ägde rum ligger i Hällevik.

I Hällevik bor ju också en riktig kändis, Christian Wilhelmson "Chippen" och hans söta flickvän Oksana. Hon har i sitt tidigare liv, ja innan hon blev fotbollsfru, varit en mycket känd fotomodell. Det gick ju inte att åka därifrån förrän man hälsat på dem. Bäst av allt var att de var hemma, jag såg dem genom fönstret. De är inte direkt diskreta med stora panoramafönster ut mot gatan.



Ni ser ju själva att det lyser i huset...



Här badar och solar de på playan (fast inte i Hällevik)

    

Kan man få tycka att han bara är en 5? Inte säkert ni håller med så för säkerhets skull lägger jag in en bild där han är tillsammans med en garanterad 10. Zlatan, jag kommer aldrig att överge dig, Du är bäst!!!!!!!!!!

Nu har jag tänkt och tänkt och tänkt. Alla mina hjärnceller har åkt runt som i en centrifug i huvudet på mig. Och de är många ska ni tro. Allt handlar egentligen om att jag är en sådan fruktansvärt bra svampplockare. Mina ögon ser kantareller även när de är i vila. Det är därför jag alltid hittar så mycket på mina svampjakter. Jag har märkt att en del tycker det är orättvist. Först brydde jag mig inte om det men nu har jag börjat tänka om. Det är ju dumt att inte dela med sig. Det borde ju finnas svamp till alla. Även om någon plockar av "mina" svampar, så händer det ingenting, jag hittar bara fler på ett annat ställe. Man ska ju inte vara så taskig så man inte kan röja sina svampställe, det är ju inte sekretessbelagt. Vi har ju faktiskt allemansrätt i Sverige så varför inte bli lite mer generös, alla äger ju alla svampar!

Så därför tänkte jag, kära vänner, ge en otroligt detaljerad vägbeskrivning till det bästa svampstället i södra skåne!

1 Kör söderut
2 Tag till höger i andra rondellen
3 Vid trafikljus nr 2 sväng vänster
4 Kör ca 1,5 km tills du kommer till den röda lilla stugan på höger sida, där svänger du vänster
5 Kör förbi 3 stora granar, fortsätt rakt fram
6 När du kört förbi den sista boken i bokskogen sväng hö in på grusvägen
7 Efter stengärdet, sväng höger
8 Parkera bilen där vägen är bredast
9 Gå ca 150 m ut i skogen
10 När du gått förbi 3 mossklädda stenar har du gått för långt, gå därför tillbaka till sten nr 2
11 Ta 2 normalstora steg österut
12 Böj dig ner och börja plocka av "skogens gula guld"!

Visar även bilder från skogen så att ni lättare kan känna igen er



Bild tagen från grusvägen...



Så här vackra är de när de växer i denna enorma skog.....

Hoppas ni är nöjda med vägbeskrivningen och att ni hittar massor med svamp, för det har jag gjort!

LYCKA TILL

Hovs hallar 3 km svår vandring med en höjdskillnad på 70 m. Hovs hallar är en av de verkliga pärlorna på Bjärehalvön som bara måste upplevas. Här möts Hallandsåsen och havet på ett mycket dramatiskt sätt med höga uppspruckna klippbranter, raukar, klapperstensfält och grottliknande formationer. Utsikten över Laholmsbukten är nästan överväldigande, men glöm för den skull inte bort att se dig för när du vandrar, eftersom marken i regel är stenig och branterna ibland oroväckande nära. Höjderna ovanför klippbranterna utgörs av enefälader och små skogsdungar vilket gör det lättare att gå. Floran är mycket varierande tack vare de omvälvande marktyperna. Passa på att upptäcka den sällsynta kustgentianan som har sin växtplats på en platå i östra delen av området. Människor har nyttjat marken sen förhistorisk tid vilket fornlämningarna i området visar. De flesta klippformationer har fått egna namn och många är berättelserna om vad som hänt i området, från gamla smuggelhistorier till nutida filminspelningar. Området kring Hovs hallar är förklarat som naturreservat.

Detta är vad vi fick uppleva en dag på semestern. Jag var ju naturligtvis ganska rädd. Jag vågade inte bada, men Nils slängde ju sig från klipporna. Man måste se det, det går inte med ord att beskriva, därför försöker jag inte ens.



Så här nära havskanten vågade jag. Sen var det stopp.



Från den vänstra klippan, högst upp, hoppade Nils rakt ut i havet. Hade varit härligt, bara man inte var så himla mesig och rädd. Ju äldre man blir, ju mer måste man avstå ifrån, fast jag önskar att jag vågat!



Denna badplats är där Carina alltid badar. Den ligger i Jonstorp och kallas Tvätteshallarna. Adam döptes här när han var liten. Inte så mycket folk att trängas med....bara lugn och ro!



Detta är strandens snyggaste kille! Lars Mikael Andersson, GRATTIS, Du har vunnit Mr Beach 2009!



Vacker vy från hamnen i Svanshall



Här berättar jag en rolig historia för Jessika.....



.....hon skrattar så hon håller på att kissa på sig.....



.....innan jag slänger henne i hamnen.....hoppsan, det var inte meningen, jag råkade bara stöta till henne lite med lillfingret.....förlåt



Efter badet gick vi hem till Jonas och Jessika. Konstigt att jag blev insläppt. De har ett jättemysigt hus ca 100 m från havet. De har jobbat och renoverat ända sedan de köpte det förra sommaren. Resultatet är inponerande!!!



Lycka till med ert fina hus, Jess and Jones!

Innan vi körde hem ville jag se solnedgången i Arild. Micke var väl så där intresserad men följde med efter lite övertalning. Önskade att jag fått lite bättre bilder, men med min mobilkamera borde man kanske vara nöjd...



Här satt jag och Micke och myste på hångelbänken till långt in på småtimmarna!

Nästa dag var det åter dags att gå på tur. Vi åkte ut till skälderviken. Dette och Jörgen mötte upp i Mölle. Alltid roligt att umgås med dem. Aldrig kompliserat.



Detta är Björkhagens badbrygga som ligger vid Skepparkroken. Första gången jag var här, var när jag och Carina och Adam vandrade. Annars hade jag aldrig hittat den. Försökte beskriva var den ligger för Micke och till sist fann vi vad vi sökte. Det var underbart att doppa sig när vi kom fram.



Nästa stopp blev det medhavd fika på den lilla filten. Vad gott det är med mackor och risifrutti.



Micke la sig ner och sov lite middag medan jag och Nils utforskade strandremsan. Vi hittade en upphöjd platå där vi kunde ställa oss och se utsikten som var sagolik. Nils tyckte det var roligare att kasta sten i havet och skrämma fåglarna. Vi kunde ju inte tävla om vem som kastade längst för då hade jag så klart vunnit och det var ju onödigt att göra Nils ledsen en sån här härlig dag!



Nils tog denna fantastiskt vackra bild...(bortse från bruden i rött)...kolla i stället  färgen på himlen!



Familjen STRAND...Lina, Emelie (även kallad Sofie), Dette och Jörgen



Vi stannade vid en liten fiskaffär som låg inne på en gård...vi skulle ju handla mat till kvällsmat.



Här ser ni rökeriet, beläget på gaveln i uthuset



och den färdigrökta laxen som just kom ut i butiken för att säljas. Jag fick be Micke stänga munnen, annars hade han dreglat ner hela gårdsplanen



Utsikten från vårt bord vid Italienska vägen. Då var alla trötta så vi styrde kosan hem. Först kollade vi in Båstad och Skummeslöv. En härlig dag med massor av minnen att ta med till vintern när vi sitter framför brasan och huttrar!

Under dagen fick jag en massa telefonsamtal och sms från Carina. Hon berättade om alla fina ställe de varit på. Jag tror det var meningen att jag skulle bli avundsjuk, men det blev jag inte. Vi har det så bra här hemma, sa jag, dessutom måste jag ju hem till Måns varje kväll. Däremot blev jag EXTREMT avundsjuk på hennes nya Prada-brillor! Ska försöka övertala henne när hon kommer hem att de passar mycket bättre på mig!



Kan ni tänka er in i hur FINA de hade varit på mig?

Vänta inte på det rätta ögonblicket.
Skapa det!

Alltså, nu får man ju erkänna att man är knäpp..... Jag har ju en del fina bilder på Fridas födelsedag som jag missade att lägga in. Det var ju inte så att jag missade födelsedagen för det hade ju varit förskräckligt.....

Här blir hon gratulerad den lilla dock-tösen.....



Hela bordet fullt av presenter och Jennie övervakar med spänning i blick




Gäster som äter varmrökt lax nypotatis och romsås



Vackra blommor i present



Alla verkar nöjda, när de äntligen får bakelse och kaffe

Hoppas du är nöjd med din dag, Frida

Denna dikten, av Erik Lindorm, beskriver bra lyckokänslan över att få barn. Ingenting, absolut ingenting är större eller vackrare än att hålla sin lilla bebis i sin famn. Fortfarande, Frida, fast du fyllt 20 så är det lika mysigt att pussa och krama dig! Fast jag vet att du inte tycker det!



Lyckans minut

Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick,
att fjärdarna gnista och jorden är varm
och himmelen utan en prick?

Vad är det för tid, vad är det för år,
vem är jag vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn?

Jag lever, jag lever. På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst miljoner år
på denna enda minut.

Så var det dags för en riktig svensk klassiker. Det var Lotta och Kim som bjöd med oss på en riktig raggarunda. Naturligtvis åkte vi Cadillac som sig bör. Först blev det en runda på den stora stan. Sammanlagt var det nog 5 personer ute i sommarstaden Hässleholm. Färden gick vidare till folkparken och campingen i Tydinge. Där var det fullt ös. Spotnik var kvällens band... och som de spelade . Det var så det ryckte i båda benen. Eller var det cidern som började verka. Vi träffade några riktiga raggar-fan som frågade 20 frågor om bilen. Det var ju bara Kim som kunde svara på dem. Själv tog jag hand om en äldre man som berättade hela sin livs historia för mig. Han hade bott på 9!! olika fosterhem och på varje nytt ställe hade han blivit slagen. Nu var han sjuttio år och hade fortfarande inte kommit över sorgen av att bli lämnad på detta omänskliga sätt. Dessutom hade han problem med att kroppspulsådern var svag. Den fanns i hans kropp som en tickande bomb redo att brissera när som helst. Han väntade på en ny operation som kanske kunde göra att hans liv blev förlängt till en viss del. Frisk blev han aldrig mer. Tänk, att denne man. som hette Kjell, stod utanför en folkpark mitt i sommarnatten och berättade allt detta för mig. Han hade aldrig tidigare träffat mig och kommer troligtvis inte att göra det senare i livet heller. Ändå berördes jag djupt av det han berättade för mig. Jag tänker på hur en olycklig barndom k an sätta så djupa spår. Försök att inte vara bitter, var mitt råd till honom, inget kan göras ogjort, försök förlåta och gå vidare, lev medan du lever och ta vara på varje sekund som du får.

Kjell, om du läser detta, jag tänker på dig varje dag och hoppas du får många lyckliga stunder framför dig.

Vidare in till stan för mer raggarunda. Då började att knorra i vissa magar så vi bestämde oss för att åka til Korv-Erik.
Kim och Micke skulle ju så klart ha en raggarmeny som bestod av hel special med mos, lingon och räksallad. Till det drack de Pucko. Vi andra tog strips som vi dela lika. Nils skulle ju ha kebabtallrik och coca. Jag tror att den tallriken hade räckt till 5 prsoner. Vi satt på träbänkar utomhus och åt precis som på den gamla goda raggartiden. Till sist blev det kaffe och mer cider hemma hos oss. Vill inte berätta när vi skiljdes åt, för då var klockan långt över midnatt!



Kö i korvkiosken




Här ser det ut som om Nils försöker dölja en bit av den enorma kebabtallriken



Här är det Lotta och Kim som försöker tränga sig



Bilen får inte stå så långt ifrån oss utan att vi har koll på den hela tiden



Mickes mat



Äntligen har Lotta fått sin mat och dricka



Hela gänget som inte sett mat på 14 dagar!!!!!

En jätte-mysig och trevlig natt följde.....Tack för det Lotta och Kim

Om livet gavs ut i en andra upplaga,
skulle jag läsa korrektur på den

296 st besökare just nu

© foto/bild: Michael Krikorev   Kantarell - Cantharellus cibarius Fr. En mycket uppskattad och omtyckt matsvamp, växer i barr- och lövskog över hela Sverige och är sällan larvangripen. Beskrivning: · Hela fruktkropppen gul. · Hattens översida slät, med ofta vågig hattkant. · Hattens undersida har grenade åsar som löper ner på foten. · Kött gulvitt, med något skarp smak och fruktig doft. Kommentar: Växer i löv- och barrskog och är vanlig i hela landet utom i Norrlands inland. Förekommer även i fjällbjörkskogen. Kantarellsäsongen är mycket lång, ofta kommer de första kantarellerna redan i juni-juli, och om nattfrosten inte är allt för grym så kan man finna dem långt in på senhösten. Självklart är kantarell en läckerhet, men jag påpekar gärna att det finns ännu läckrare svampar att plocka! Försök med kommersiell odling av kantarell pågår just nu på flera orter i Sverige. Du kan läsa mer om detta och om pågående forskning vid SLU som bedrivs under ledning av Eric Danell genom att klicka här Förväxlingssvampar: Det finns inga giftsvampar i Sverige som liknar kantarell. Däremot kan ovana svampplockare förväxla den med narrkantarell som har skivor under hatten och saknar matvärde. Man kan också förväxla kantarell med andra ätliga svampar: Blek kantarell - blekare i färgen, läcker matsvamp! Ametistkantarell - ofta med små violetta fjäll på hatten, sällsynt. Orange kantarell - liten, spenslig, orange hattfärg, sällsynt. Ängsvaxing och Lundvaxing - kan te sig snarlika, men de har glesa skivor under hatten, ätliga och goda.

Hoppas ni har lärt er något, för det har jag gjort. Jag älskar att plocka kantareller. Jag har väl gjort det i ca 4 år. Innan dess gjorde jag aldrig det. Plötsligt kom jag på hur roligt jag tyckte det var och känslan när man hittat ett nytt ställe är obeskrivlig. Jag upptäckte ännu en positiv sak med att leta svamp. När jag går i skogen och plockar svamp så släpper jag alla andra tankar....och det är skönt. I vanliga fall har jag ju väldigt svårt att koppla av allting men ute i skogen känns det som jag är här och nu. Tiden bara rusar iväg utan att man tänker på det.....  det är härligt...prova själv.

En lite halvdålig dag åkte vi med Dan och Jessica för att plocka svamp. Vi körde på lite olika ställen där vi aldrig varit förut.
Och vi fick napp, vi plockade ett helt fat fullt av "skogens gula guld" Trötta och slitna fick det bli thai-mat eller pizza på kv ällen när vi kom hem till oss. En mycket trevlig och rolig dag ute i naturen.



Här ser ni resultatet av vårt envisa plockande




vi plockade även en hel del blåbär som julia rensade och så hade vi glass till, vi lever gott!

Man måste leta
efter de tomma platserna
i tid och rum,
där tankarna
kan veckla ut sina vingar

För det första vill jag bemöta kritiken om att jag har mycket bilder på min blogg. En del av er, kära läsare, har ju tydligt uttryckt era åsikter angående detta. För mig är bilder viktiga. En bild talar sitt eget tydliga språk. En bild gör att man i sitt hjärta kan känna känslan som fanns när bilden togs. En bild säger mer än tusen ord. Räcker det? Duger förklaringen?
Dessutom är min blogg kanske lite av ett fotoalbum. Det är så roligt att gå tillbaks ett år och se vad som hände då. Som ni alla förstår kommer min blogg se ungefär likadan ut i fortsättningen. För den är min, bara min, och det är jag som bestämmer hur den ska se ut. Så, nu var jag klar. Åter till handlingen....

Det har hänt en hel del sedan sist. Helgen innan sista arbetsveckan låg vi på stranden i Yngsjö hela helgen. Det var strålande sol och varmt i vattnet. En underbar helg tillsammans med Lotta och hennes familj. Därför var det svårt att jobba på måndagen. Kände redan då att jag inte skulle klara hela veckan. Som tur var fick ju vi inom kommunal en ersättningsdag för 6 juni så det var bara att ta ledigt fredagen innan semestern började. Det var ca 30 grader varmt hela veckan så alla var totalt slut. Värst var det förstås för våra omsorgstagare men personalen var inte heller direkt inspirerade att utveckla verksamheten. Vi såg mest till att vi alla hade det så svalt och bra vi nu kunde.  Det var med lätta steg vi stängde och gick på semester för att komma tillbaks med nya krafter i augusti!

Frida har blivit stor. Hon har fyllt 20 år! Birgit och Rolf var här en hel dag för att fira henne. Vi var också i hennes lägenhet och tittade för där har de inte varit tidigare. Det är alltid roligt när de kommer. Birgit är så förståndig och klok. Hon har lärt mig mycket och nu när inte mamma finns längre känns det skönt att kunda vända sig till henne om det är något . Frida fick 2 st blå handukar av dem. Jag fick ingenting.....

Carina har åkt på semester. Hon och Mikael bilar ute i Europa. Hon har ringt flera gånger. De har bla varit i Prag, Bibione, Toscana mm. Är faktiskt orolig för henne. Tänk om något skulle hända......samtidigt är jag glad för hennes skull. Hon är verkligen värd att ha det bra och att vara lycklig. För det vet jag att hon är nu i alla fall och det känns bra.  Men jag saknar henne och tänker på henne varje dag.

Vi har varit på Liseberg med Jörgen och Dette. Där var Agnes, Sarah Down FIner, Charlotte Perelli också jag och Frida.
Vi sjöng med i varenda sång, det var en fantastisk upplevelse att få va med. Vi syntes i bild flera gånger och Lotta var bara 2 personer ifrån oss med micken. Synd att jag inte fick sjunga i micken med min ljuva stämma. Men det kan ha varit så att de andra artisterna hade blivit avundsjuka för jag hade ju stulit hela showen.