morins

Ja, ni har fattat...det är så det känns. Micke och Nils är i Malmö på innebandy, Frida är i Karlskrona
och leker "fångarna på fortet" och jag o måns är själva hemma.

Ni vet hur det är, ibland känns det som man skulle vilja slänga ut alla från huset och bara läsa sladder-tidningar en
hel dag. Eller stå i duschen så länge man vill för att sen göra hårinpackning och smörja in kroppen i någon ny lyxig bodylotion. Eller gå en lång runda i skogen helt själv och bara dra in så mycket frisk luft och syre man orkar.

Men när man väl har druckit kaffe och läst tidningen....så kommer känslan för första gången...VEM SKA JAG PRATA MED?

Försöker konversera lite med måns, vi går ut på gräsmattan och i en halvtimme kammar jag honom från topp till tå.
Han ligger på rygg och bara njuter.

Sen ska det ju bakas. Har lovat baka bullar till Nils innebandy i Tyringe i morgon. Det är bara att sätta igång. Under jäsningen plockar jag med blommorna och de får den skvätt med vatten de har tiggt om hela veckan. Men...VEM SKA JAG PRATA MED?

Telefonen blir min räddning, vilken tur att den finns. Följande timme får Sussie lyssna på mig varken hon vill eller ej. När veckans nyheter har gåtts igenom är bullarna klara.....Här ser ni resultatet





Går ut på trappan och tar en cig. Grannen är alltid trevlig att prata med så det blir några ord, eller meningar,
med honom också...

Vårluften lockar och jag ger mig iväg på hälsoslingan. Det var ett tag sen jag gick den och det är roligt att se hur naturen och stigen förändras med årstiderna. Slingan är väl utstakad. Det är bara att följa lila markering. Det har målats lila på träden och till och med på stenar där man går. Det är en mycket trevlig vandring. Om ni undrar vad jag gjorde under tiden jag gick, kan jag berätta att telefonen fanns med, handsfree var på, så det var bara att prata så mycket man orkade.
Har under dagen kommit fram till hur mycket det betyder för mig att ha människor omkring mig. För mig är inte ensam stark.....jag tror vi är beroende av bra relationer för att må bra. I alla fall är jag det.











Visst ser himlen lite grå och tråkig ut, men misströsta inte, snart kommer vårsolen!


Människan kan inte upptäcka nya oceaner
förrän hon har fått modet
att förlora kusten ur sikte