morins

Ända sedan Frida och Nils var små har de varit i blåsippsbacken med mormor. Där är otroligt vackert. Alla är vi medvetna om att det aldrig kan bli detsamma som när mormor var med, men det har ändå blivit en tradition hos oss. Ibland har vi fika med oss och ibland grillar vi, det har varit olika, men varje gång har varit speciell. Mormor var ju så glad för att ta foto.
Därför finns det massor från blåsippsbacken. Om jag ska vara helt ärlig så vet jag faktiskt inte var alla är, men jag tror i en låda på vår vind.....eller kanske i en låda i Carinas stora kista där det finns MASSOR av minnen. Hoppas Frida och Nils en dag tycker det är roligt att gå igenom allt. Just nu känns det övermäktigt för oss, men man vet aldrig vi får kanske mer tid och ork någon gång....

Denna vårdag var det jag, Nils och Jennie som åkte dit och precis som vanligt så infann sig ett lugn hos alla när vi kom fram.




De (alltså Nils och Jennie ) är lika söta nu som för femton år sen



Vi träffade på en liten hund som vi snackade med en liten stund






Resultatet av vårt plockande



TACK Jennie och Nils för att ni ville följa med mig ut i skogen och mysa denna kväll,
Fast usch vad vi saknade Frida som hade förhinder och inte kunde följa med.
Frida, nästa år gäller inga undanflykter då SKA  du följa med


Naturen som ser ut att växa vilt och ibland kaotiskt
är i sina minsta beståndsdelar
alltid symmetriskt uppbyggd.

En lagom mix av ordning och kaos
är kanske det mest fruktbara
även för människan....